Just nu

Saknar jag dig, kom hit!

Så nära fast ändå så långt bort.

När jag var liten var jag helt övertygad om att jag skulle lyckas uppfinna en tidsmaskin, om inte till min tolvårsdag så åtminstone tills den dagen jag fyller 20.

För när man fyller 20 då är man äldre än moppekillarna som hänger vid skolan bakom vårt hus. Man är till och med en sån som får köra bil. En riktig vuxen, och då skall inte en tidsmaskin vara något problem.

Nu är jag 20 och 1 år. Eller inte riktigt snarare 21 och 11 dagar. Så jag ligger 11 dagar back och har inte ens börjat med ritningen. Saken är den att just nu skulle jag verkligen behöva en tidsmaskin. En som kan ta mig långa vägar på oerhört kort tid. En tidsmaskin med favoritinställning på Fredriksbergsvägen.

Hör du det Rickard, jag ska strax ta tag i ritningarna.

Det var grönt med skvätt av rosa.

Vi var på Colors i Onsdags. Skoj.

För att grunda kvällen riktigt bra hade vi en kanontjej-middag med de allra bästa. Bjöds på champagne som sprider sig lika fort som en epidemi ut i blodet. Skoj. Längesedan jag hade den känslan nu.

Vi fortsatte in på vinet i finkaraff, som Johanna körde ner päron i, tydligen på min önskan. Hehe sen var problemet bara hur de skulle komma ut igen.

Såg mellan suddet och körsbären något halv-lyckat försök med en icapåse som båstes upp inuti karaffen. Flummigt tänkte jag men det skulle tydligen funka. Tydligen räcker tydligen inte.

Tur att vi hade med Jannike som fixade fram de där alkoholdränkta stackarna innan hoppet var helt ute för dem. Levande eller inte, de slukades illa kvickt av alkohol-törstande tjejer.

Sen blev allt grönt.

Toppat med ett knallrosa smultronvin som tog oss alla till himlen.

I kön till Nef dök Rickard upp, bara sådär som från ingenstans. I gröna byxor dessutom. MUMS.

Han, Martin och Ida hade trollat sig hit och det gillar jag. Riktigt skoj.

Några andra tokstollar som också hittat till det bästa stället i stan var de 3 finaste St.Anton-killarna och mina 2 barndoms buddies! Kan inte bli mer grönt.

Grönt är faktiskt ganska skönt, nattetid. På dagtid är det bara gräs som är fint.

Alla älskar vi Liseberg

Det var i varje fall temat på bussturen in mot jobbet idag.

Som om man inte får nog av det annars, men jag antar att det är något jag får räkna med när jag valt att jobba på " Nordens största NÖJE".

Bakom mig på bussen satt en afrikans familj, engelsktalande annars skulle jag nog inte förstått ett dugg av vad som sades.

Två urgulliga småtjejer med rastaflätor kikade ut igenom fönstret när vi rundade krönet innan balder stolt visar upp sina nylackerade plankor.

Då utbrister de i kör, "Look mammy, it's Lisseberry" Lisseberry, Lisseberry, Lisseberry, var nog det enda ordet som fanns i min hjärna de resterande minuterna av åkturen.

Jag fick upp bilden av ett blingbling körsbär i näven på en kanin, på väg mot munnen för att slukas.

Härligt!

BTB

Back-To-Business

Det startar vi med en stor latte take-away och en timma tidig på jobbet :S :D...Bättre tidig än sen i alla fall.

En kulen natt, natt, natt...

Det är lördag kväll och hittills har jag lyckats med att:

• Hålla mig ombord på båten istället för att ramla av.
• Bara knäcka en nagel.
• Att spöa Rickard i monopol.
• Att bada minst två gånger om dagen även om det ibland bara var 16 grader i vattnet.
• Plocka ur sprattlande fiskar ur ett nät och dessutom tycka att det är skoj, vilken marodör jag är.
• Inte bränna mig på maneter eller bli uppäten av en haj. Tydigen behövde jag inte ens oroa mig, inget av dem finns i det havet, men man kan aldrig vara nog säker.
• Bygga ett monument, eller kanske snarare lägga fina stenar i fin ordning.
• Inte bränt mig och inte fått solsting. Bra.
• Förhoppningsvis fått Rickard att inse att inte alla Göteborgare säger Fäsk istället för fisk.
• Det var nog det viktigaste.

På lördag kväll började det regna på oss så vi tog en mysig innehängar kväll i båten trots att den mycket exotiska lokalbefolkningen spelade teater uppe på utomhusscenen. Men vad är en kväll i spöregn med lite teaterbarn mot en stund i förhytten med levande ljus och dånande vågor som får en att tänka på Titanic. Eller vad säger du Rickard. :P

En mycket nöjd Sanna avslutar sin resa till vad Sundbergarna i fem dagar försökt övertyga mig är Sveriges framsida. Men västkusten tar ändå priset trots att jag är ”meget” som norrmännen skulle säga, överraskad och charmad av östkusten med sitt hav utan salt.

Slutet gott, allting gott, och det toppar vi med en pannkakstårta .

Guppi till kvällsmat

Vi har fiskat fast man inte får. Dessutom har jag ätit upp fisken, rå, som sushi. Det var gott, lite suspekt och efteråt blev jag magsjuk.

Nej nu får jag nog ta och bli lite seriös, jag käkade abborre, inte rå, men god. Med primörer! :P

Sen har vi guppat runt på oceanen i några dagar, riktigt härligt soligt och mysigt. Ätit glass på fyrudden, tydligen någon tradition Linköpingsborna ligger inne med. Jag klagar inte. Traditioner är till för att följas ;).

Vi har åkt gummibåt ut till havets varmaste mittpunkt för att bada, det blev översvämning i båten. Fast det gjorde inget för vattnet var ju varmt. Sen köpte vi vaniljbullar på ett jättemysigt bageri.

Vi äter frukost på baksidan av båten, jag vet inte vad det heter på båtspråk.

Rickard blir uppäten av en hästbroms och blir sjuk för han tål inte de elaka djuren. Aj aj, men han lever i alla fall, dessutom en erfarenhet rikare. :)

Mot östkusten och ett år äldre.

Vi fick springa till bussen. Men solen sken så jag var nöjd ändå. Det var egentligen det mesta jag önskat inför idag eller inför hela denna veckan. Annars är det ju ganska trist att ha semester om det inte är soligt.

Det låter kanske fånigt, men jag är nog lite lik resten av svenska folket på den fronten. När solen kommer fram förändras hela ditt humör. Alla problem blir som bortblåsta och livet är mest bara underbart. Tänk vad lite sol kan göra.

Hur som helst, orka prata mer om solen. Vi kom fram till Västervik där de hade marknad och där Rickards familj väntade med segelbåten för att plocka upp oss.

Jag fick till och med klappa hästar. Nöjd.

Lite nervös måste jag nog erkänna att jag var. Kanske inte just för att segla för det är som oftast bara underbart. Mer för att jag inte hade någon aning om allt runt omkring. Mer känslan av en fisk på torra land eller en katt på böljan blå.

Vilket tar oss vidare till nästa intressant grej. Deras katt Fokus som åker med i båten om somrarna. Världens snällaste och duktigaste katt. Om det hade funnits en ”katter som konverterar till hundar” -klubb skulle han definitivt vara ett aktuell. Mer hund än katt i de flesta avseenden om jag får säga mitt.

På kvällen tog jag ett första dopp i Östersjön på flera år. Jag har som säkert många av er andra västkustare en hel del fördomar mot Östkustens förstörda hav. Dessutom hade Rickard marknadsfört det stackars havet med ord som: grön gyttja, slemmiga bottnar och obefintlig sikt. Lägg dessutom till de fina reklamerna som sänds i tv just nu. Med andra ord, mina förväntningar kunde inte vara så mycket lägre. Och oftast är det ju faktiskt då man blir positivt överraskad.

Visst vi har klarare vatten på västkusten men det var inte så illa här ute heller, inga alger och du slapp duscha efter varje havsdopp eftersom saltet är borta.

På kvällen fick vi världens godaste Jordgubbstårta.

Jo jag kan nog tänka mig att bli 21 nu.

Bussen går...

Tisdag den 14 juli och jag sitter på bussen upp mot Linköping. Ganska ovetandes om hur min vecka kommer att se ut.
Lycklig att få träffa Rickard igen.

Han möter upp mig efter tre och en halvtimmes faktiskt snabba timmar på bussen. Måste erkänna att det är sjukt mycket härligare att ha en datr med sig när man åker buss. Datorns egna quality time!

Bara några timmar kvar tills jag förväntas bli ett år äldre, vet egentigen inte vad som förväntas. Något måste det ju vara.

För att dubbelsno ett eget citat...

Så vill jag referera till en händelse på västkustens klippor idag. :D

Min kära vän flöjten har startat en sån där konstig dagbok på datorn:

http://sofiakorus.blogspot.com

Vi var ute och badade idag. Någonstans i södra skärgården. Lerkilstrakten. Det var varmt i vattnet. Och "slippery" stenar. Vi åt räkor och makrill och kyckling och bröd och mycket annat gott. Pratade massa strunt. Berättade rövarhistorier.
Vi kom in på ämnet chefer. På liseberg. S hävdade att de hade det bästa jobbet.
"Varför?" frågade jag
"Jo men dom går ju mest runt i parken"
"och gör vadå?"
"Sånt som chefer gör"
"vad gör chefer då?"
"jomen sånt där... ser till så att dom som jobbar mår bra. Och allt annat som chefer gör."

Jag vill också bli chef. Se till så att folk mår bra.

Klart du vill bli chef soffan, men måste ju ändå påpeka att du får folk att må bra ändå. Utan den där lila kavajen och den extra stora nyckelknippan. :D

Egentligen är det kronprinsessans dag...

...Men jag har alltid velat sno den. För att fylla år en dag efter är inte samma sak. Därför fick jag ingen bricka med ljus på i morse. Jag som ändå lyckades sova räv i 1.5 h. Måste vara mitt rekord.

- "Pappa hade dukat så fint där uppe så jag ville förstöra det" - var mammas försvar på den frånvarande brickan med levande ljus. Vad då tänkte jag, det är ju sommarens sätt att säga: snart är det lucia. Det är åtminstone så jag alltid sett på det.

Dukningen var fin så jag förstår henne, pappa hade till och med plockat en bukett blommor i trädgården, det är ju så man blir rörd! Mycket fint.

Molnen var också på min sida idag, och jag som planerat en heldag, ink. Picnic vid havet. Dessutom lyckats lura ut mina tre mycket underbara och trogna vänner till Smithen klockan 11. Vid 12 befann jag mig nog någonstans nere i mölnlycke och inhandlade föda som skulle förtäras nere i Lerkil. Vi kom efter mycket om och men fram till att solen lyser mer där nere. Tro mej eller ej. DET GJORDE DEN!

Och så lätt var det att göra "sannas dagen före dagen dag" helt perfekt. Thanks Buddies!

Jag ska från och med nu alltid sno kronprinsessans födelsedag, hon är ett perfekt exemplar på en kvinna med god aura. Så kronprinsessan och jag kör numera på den 14:e och så kan ju ni resterande 15:e loosers fira imorgon.

En morgon i Juli

Konkandes på tre tunga väskor tog jag mig in mot stan. Känns snart som om det börjar bli mitt signum. Sanna med de tusen väskorna som ska transporteras överallt. Kanske ska satsa på en karriärs som lastbilschaffis så slipper jag åtminstone slita på mina axlar. De två stackars knölarna som på senaste tiden börjat kännas som två stenbumingar.

Funderar seriöst på en trippellång massage med inriktningen de två väskförstörda axlarna. Någon som vet vart jag skall vända mig?!

Tog mitt pick och pack in mot Åhlens, där jag träffade på de tillmötesgående affärsbiträdena som gjorde det mesta rätt utom att erbjuda mig bärhjälp. Jag menar till och med killen vid busshållplatsen gjorde det. Mindre kan man knappt begära :P

Sen måste jag ju också slänga in att mobilen ringde precis när bussen rullade in på hållplatsen. Annars blir jag alltid glad av att höra "we built this city" men just nu blev det bara kaos. Så typiskt mig.

Annars har dagen startat bra.

Förresten 4-gott har öppnat vid lilla bommen, ibland kan jag tycka att det borde finnas en gräns för hur många olika sorter man får sälja. Alternativt en skylt utanför med uppmaningen "räkna med minst en halvtimmes tidsförbrukning i butiken".

Svin-Svår-Influensa...

Jag har funderat lite, detta började jag med efter att jag läst om de antal tusen Gothia-Cup spelare som just nu invaderar vår stad. Inget illa om dem. Däremot illa är det om någon av dem har svininfluensan.

Senast förra veckan läste jag att över 3 miljoner ska vaccineras inom kort främst ungdomar och folk inom vården.

Vi kan stå inför en katastof eller?! Nu verkar det iof inte vara så att man nödvändigtsvis dör som det var för ett halv år sedan. Nu blir man bara störande mycket sjuk.

Läste att Gothia har rustat upp med karantänrum ifall det visar sig att någon av de stackars fotbollsspelarna skulle insjukna.

Tänk då hur mycket saliv, kramar och svett de redan utbytt med varandra. Kanske är jag extremt ologisk i mitt tänkande, men tänk om vi startar årets Gothia epedemi. Hur skulle det se ut för stackars Göteborg som bara vill bättra på sommarkassan och dra hit lite turister.

Nu vet vi....

Tusen fina människor har nu fått veta sina antagningsbesked.
LUND here I come!
Super sweet.

woooohoooo

Kommer på posten inom kort! :D

Taube

Nu äntligen tittar solen fram och jag sitter med en kaffe i min hand. Snart skall jag och Rickard inta parken för att vandra runt lite, kanske hälsa på Matilda och göra nått skoj.
Senare ikväll blir det restaurangbesök med Sofia och Jimmy. Kan nog bli trevligt! :D

This is what I do.

Har äntligen börjat få lite struktur på vardagen.
Struktur för en vecka, för nästa är aldrig denna lik. Det är lite så när ens ledighetsdagar inte ligge rpå helgen, då blir veckan förvrängd fast inte på ett dåligt sätt.
På ett bra sätt.

Skall lista lite roliga saker som hänt för er.

1. Jag har äntligen fått bada och sola lite så det känns som att det verkligen är sommar.

2. Jag har åkt ut med Rickard till Öarna i skärgården. Vi lyckas alltid ta en ö som vi måste orientera oss fram till badplatsen. Men på vägen kan man ju alltid gå och njuta av alla fina hus, rosor och smultronplantor.
Det är sjukt mysigt i alla fall. Lite picnic till det och en rejäl bränna har börjat ta form.

3. Min semesterplanering börjar så smått ta form och dessutom lyckades jag genom att bara at en extra dag ledig få fem dars ledigt. Snacka om lyx.

4. Matilda, Johanna och Sanna ska ut på en fin RoadTrip. Yeah!

5. Jag har hunnit med massor av mysiga caféfrukostar, nu återstår bara den omtalade brunchen med mina friendos på incontro!

More to come.