En kulen natt, natt, natt...

Det är lördag kväll och hittills har jag lyckats med att:

• Hålla mig ombord på båten istället för att ramla av.
• Bara knäcka en nagel.
• Att spöa Rickard i monopol.
• Att bada minst två gånger om dagen även om det ibland bara var 16 grader i vattnet.
• Plocka ur sprattlande fiskar ur ett nät och dessutom tycka att det är skoj, vilken marodör jag är.
• Inte bränna mig på maneter eller bli uppäten av en haj. Tydigen behövde jag inte ens oroa mig, inget av dem finns i det havet, men man kan aldrig vara nog säker.
• Bygga ett monument, eller kanske snarare lägga fina stenar i fin ordning.
• Inte bränt mig och inte fått solsting. Bra.
• Förhoppningsvis fått Rickard att inse att inte alla Göteborgare säger Fäsk istället för fisk.
• Det var nog det viktigaste.

På lördag kväll började det regna på oss så vi tog en mysig innehängar kväll i båten trots att den mycket exotiska lokalbefolkningen spelade teater uppe på utomhusscenen. Men vad är en kväll i spöregn med lite teaterbarn mot en stund i förhytten med levande ljus och dånande vågor som får en att tänka på Titanic. Eller vad säger du Rickard. :P

En mycket nöjd Sanna avslutar sin resa till vad Sundbergarna i fem dagar försökt övertyga mig är Sveriges framsida. Men västkusten tar ändå priset trots att jag är ”meget” som norrmännen skulle säga, överraskad och charmad av östkusten med sitt hav utan salt.

Slutet gott, allting gott, och det toppar vi med en pannkakstårta .