Ikväll, ikväll

... är det lisebergsfest! Med kanindräkten och öronen på kan inget gå fel....

Då va det dags igen...

Imorgon börjar jag jobbet, säger bara det,

IMORGON BÖRJAR JAG JOBBET

Världens bästa dag!

Kan man ha en bättre dag en den igår?!

Härligaste volleybollandet i Skatås, sådär alldeles lagom soligt med bandaren på plats och ett hejdundrande volleybollag.

spelandet avslutades med ett härligt dopp i något tjärn som jag inte minns vad det heter. Sen drogs det vidare till Mölnlycke för en perfekt grillkväll med bugglåtar och allt... haha.

När jag hade tänkt ta mig hemåt mot sängen kom Johanna efter jobbet och vi fyra kvarlevor tog en dunkande bil in mot stan och partjaja hela natten lång. Med bandaren såklart som fick vila en stund inne på nefertiti's garderob!

Mycket sommrigt lyckat och alldeles alldeles underbart.

Till mina vänner ...

Grillkorv och nostalgi från tiderna förr...

- Vi kommer nog inte att vara ensamma där...
- Nej det är klart, det blir vi och alla fjortisar säger jag och pekar på en förbivinande moppe, trimmad till tusen så klart.
- Äsch vi skickar dansken på dem.

Men väl nere på plats är det bara vi, endast vi som sätter igång att välta träd och plocka pinnar till vår fina majbrasa. Jag tänker, vad har hänt med den traditioneliga korvgrillningen och fjortisfyllan på öl som brukar dugga tätt här dessa dagar. Trots det är jag rätt glad.
Nu kan vi i fred ta vårat första dopp i Sverige (åtminstone för mig) och spelar vår nostalgi 90-tals musik utan att fjortisarna faktiskt tror att vi är en av dem.

Sen att våra grillningar kankse urartar till något som liknar fjortisgrillningarna för en hel del år sedan med det obligatoriska klättrandet i träd och eldning av allt du hittar det kan vi ta en annan gång!

Mitt nya motto

Ofta kommer jag på mig själv, det kan vara vägen till bussen, promenaden runt sjön, kön till kassan, ja vad som helst, med att alltid hamna först.
Först av de jag går med, alltid steget före. Det är inte det att jag alltid vill vara först, visst är jag tävlingsmänniska men inte på det sättet.
Jag tror helt enkelt att jag är för ivrig, ibland för mitt eget bästa.

Så när vi skulle igenom en vanlig elektronisk snurrutgång hamna jag såklart i den ena fållan medans mina kompisar hamna i den bakom. Typiskt mig. Jag springer alltid över övergångställena trots att det är rött. Rättare sagt, jag tänker mig inte ens för, jag bara kollar om det kommer några bilar och går sedan, medan resten väntar. Tänkt hur många dyrbara minuter man kommer att ha slösat i slutändan av sitt liv med att vänta på den där aldrig kommande gröna gubben. Om man överlever alla riksfyllda passager över övergångställena med rödgubbe så att säga. Det är en balansgång det där och samtidigt tror jag de tär en liten tillfredställelse, att inte behöva vänta.
Alltid får jag höra att det kommer bli min död. Hoppas inte det, det vore ju allt för tragiskt, :P...

Så när jag fick upp orden i huvudet, ALLTID STEGET FÖRE, kände jag bara; Oj det är verkligen jag.

Kort och koncist, där har ni mig.

Tack Soffan!

För tre mysiga dagar med dig, i vårsolen...

Eller vad säger ni om den här bilden!

Angående förra inlägget, så säger jag:

En bild säger mer än tusen ord!

När barnaskratt blir en njutning igen...

Bakgrund:
Efter ett års dagisarbetande, slit med blöjor, snoriga näsor och barnagråt tappade jag lusten för allt vad barn hette.

Jag älskade dem då, men månaderna därefter kom jag på mig själv med att ge varenda unge, speciellt de gråtande (på caféer, butiker och offentliga platser) den arga blicken. Jag menar den arga blicken!

Jag var helt enkelt trött på dem.

Vad hände sedan:

Jag går här i Oslo igen, något måste ha slagit sling inom mig. Kanske kan det vara lyckohormoner, eller bara att sommarn är på väg. För jag har nämligen bestämt mig för att arbeta i en barnklädesaffär. Jag ler åt barnen i barvagnarna, ännu mer åt föräldrarna som tar med barnvagnen ut på en joggingtur.

Jag blir varm i hjärtat igen, bitterheten är som bortblåst, och jag tackar Oslo för det, och den nya heliga stjärnan jag bekantade mig med ute på Tjörn. Kanke ska man ha en liten liten en.... haha nä nu får jag ge mig! Inte en egen, det räcker med era 1000 andra där ute! På med lite fina kläder så åbäkena (skämt åsido) åtminståne ser lite gulliga ut. Gör mig en tjänst.

Oslo och vårsolen räddade mig!

Oslo, springtime!

Tog oss en tur upp till palatset i oslo, vår lilla lägenhet som är så fin! Träffa Sofia igen, som är så hurtig på jobbet, eller jobben kanske jag ska säga. Slappa en stund i frognerparken innan vi hälsa på hos Klara och drack den mest förstörande (för magen) iskaffen någonsin! Herre i min lilla låda.

Vi gick staden runt också! Tog oss igenom vackra Majorstua och Frogner, ner genom centrum och upp för hollbergsbacken. Trevligt värre. Idag väntar solning för mig och Matilda medan Johanna ska söka jobb, lite tidigt för oss andra än så länge.

Tjenatjööörn

Vilken rolig helg och vilken galen fest...

Grillandet av flintastekar, pistagenötsskal och knivar är inte en dålig start...

Fishfood drikar och välta drinkspelspyramiden är en mycket lovande fortsättning. Göra luft och drickahål i masker för att kunna suga upp var enda droppe av rosévinet och den annars odrickbara, förbjudna (från mitt alkoholintag) päron 7.0 gick överraskande bra!

Käka ostkaka till frukost var bara pricken över i:et.

Lite bilder, bara för att!

..................................................


Underbara bilder från underbara ställen, med det perfekta vädret och de perfekta människorna. Vad mer kan vi begära av livet egentligen?!